Lördag 10 oktober
Medan jag var och pudrade näsan får Mi besök av en ”kund”. Det var en äldre dam, och hon lägger upp några böcker på bordet med orden:
- Dom här ska jag ha. Hundra kronor får du! (Oh well….here we go again….)
Mi räknar, och säger: -Det blir etthundratjugotre kronor.
-Du får hundra! Damen, som nu håller på att förtjäna beteckningen ”kärring” är påstridig, ohövlig och bär på en tydlig jag-ska-ha-mentalitet.
Men jag har hittills inte på snart 20 år sett någon som lyckats köra med Mi
Hon svarar henne inte ens denna andra gång.
Motvilligt fiskar kärr… damen upp en tjugolapp till. -120 får du! Men vid det här laget har hon för längesen bränt alla chanser hon eventuellt hade att lyckats pruta.
-3 kronor fattas det, säger Mi vänligt.
Till slut betalar kärringen vad det kostar. Det får de alltid göra, dessa typer som tror att de kan få som dom vill, bara de är tillräckligt framfusiga och otrevliga. Hittills har varken jag eller Mi släppt en enda 50-öring till den här typen av Sapiens. Däremot kan vi själva ibland få för oss att bju på några kronor.
Till snygg… trevliga kunder.
Och på vårt eget initiativ.




