Torsdag 3 juli 2008
Även i sina behagligaste stunder är Kungsbacka marknad ett rent kaos. Det är trångt, alla ska in med sina bilar på de trånga gatorna runt torget och det hör till undantagen att man kommer fram med bilen. Det är också trångt vid själva marknads”rutorna”. Alltsom oftast blåser det som fan och man undrar varför man egentligen envisas med att åka hit månad efter månad…
En del knallar löser problemet med att deras plats är trång på sitt eget lilla vis. Det hände vår vän i morse. Då hon körde in med bilen (jo – hos kom faktiskt fram mellan bilarna!) och ställde sig för att packa ur, upptäckte hon att hennes plats var en meter kortare… Eller det var den såklart inte – men hennes granne hade helt enkelt snott en meter av hennes plats! Vår vän påtalade detta, och naturligtvis flyttade kärringen genast på sig…. eller inte.
Hon totalvägrade att flytta sig, och X tillkallade arrangörerna för att få hjälp. Men inte heller de lyckades få grannen att ändra sig. Att inte arrangörerna helt sonika slängde ut kärringen från torget är för mig ett mysterium.
Det hela slutade med att vår vän sket i alltihop och åkte hem, bedrövad och uppriven. Och jag ångrar att jag inte samlade ihop några killar ( Akhla Bakla, t.ex) och gjorde vad jag redan bestämt mig för att göra om detta händer igen. Nämligen gå dit och helt enkelt ta tantens ställning och bära ut den på gatan!
juli 3, 2008 kl 10:05 e m
Pelle!
Du är ju totalt häpnadsväckande underbar. Dagen som började som kaos slutade med ett stort flin på läpparna. Det är la tur att man har dig som vän. Och du, det fattades t om tvåååååå meter. Men vad fasen, jag har ju fått en ny plats på torget, vi får väl hoppas att jag inte råkar ut för fler egotrippade knallar. Har ju tyvärr råkat ut för ett pars vredesutbrott under åren som kringresande flyttfirma.. Tänker ibland att jag precis vet varför vissa jobbar som knallar. De kan ju för faaaaaan inte samarbeta (bör läsa i SAOL vad ordet betyder) och gå i skola för att träna och traggla om och om igen… för att lära sig hur man gör. Men det går ju inte att lära gamla ….att sitta. Så, man får helt enkelt ge fasen i dem istället. Det finns ju alltid nya markander och tack och lov underbara knallekolleger som Dig och Mi att föra normala konversationer och skratta med. Alla har ju inte det ni begåvats med dvs HJÄRNA OCH HJÄRTA. Ni `ROCKAR`FETT som min son brukar uttrycka det. Sälj så det ryker och så att plånboken sprängs, för att den blivit för full av stora papperslappar bestående av många nollor. Ha det så gott. Puss å kram å nyp i stjärten, fast det får ni ju göra på/med varandra från mig.
juli 6, 2008 kl 5:06 e m
Dont worry Pelle. Akhla Bakla ställer upp i alla väder vet du!