Det duggade en aning när vi åkte ner till Kungsbacka idag på morgonen. Men vafan… Man skjuter ju inte hunden bara för att hon har en fästing heller? Eller låter bli att bada bara för att det finns maneter i havet?
Men…
Väl framme ställer vi bilen vid vår plats. Och nu duggar det inte längre. Det r.e.g.n.a.r.
Och det första vi ser när vi kliver ur bilen är en pressenning ( =tak, för er som inte är knallar) som sliter sig och försöker jaga ikapp flyget till Las Palmas.
“Nää, fy faan”, tänker jag
“Nä – fy faan”, säger Mi sekunden senare.
Vi slog följe med Akla och Naim & de andra till fiket. Eller, rättare sagt, Mi kom tillbaka från fiket och hämtade mig. Skönt att hon lät bli att slå kopplet runt halsen på mig den här gången.(exklusivt interskämt för er som var där)
Kaffet var gott, men jag undrar tamefan om inte dom gick och bakade bullen innan jag fick den….
En knalle fick reda på att hon inte kunde ha kvar sin plats i Mölndal, utan hade fått en ny.
-Jaha..? Vart då? undrade hon.
-Kallebäcksmotet, log jag elakt.
-Jamen för fan, sa en annan knalle. -Där passerar ju minst 80.000 bilar om dan! Det räcker ju om en procent av dem stannar…
Vi åkte hem igen. Pillade mig i naveln. Drack kaffe. Kliade Molly ( hunden ) bakom öronen. Och nu ska jag se Sverige slå Tjeckien med 6-3… (Kolla klockslaget för det här inlägget!
Idag fick jag se nå´t speciellt. Imran – ja, självaste Akla Bakhla!, buggde ställning! Så vitt jag vet måste det vara första gången i hans liv! Undrens tid ÄR inte förbi….
)
Apropå väder:
ÖPPET BREV TILL ALLA KOMMUNER:
Nu är det dags att ni tar ert förbaskade ansvar! Bygg tak över alla torgen! Helst med infravärme och pool!